Dag 1, flygplan och BBQ

Just nu sitter jag på cirka 11000 meters höjd i en hastighet av ungefär 850km/h över Kanada. Det är rätt häftigt, jag vet inte riktigt vad jag tycker om dagen, men det har helt klart varit annorlunda, en ganska grov blandning av sorg, saknad, nervositet och lycka.

Dagen började vid femsnåret, då hade jag sovit i en timme, min plan var att försöka vända på dygnet, jag vet inte hur det går, men eftersom att Colorado är minus åtta timmar så tyckte jag att det skulle vara lite konstigt att gå och lägga sig klockan 5 på eftermiddagen, Colorado-tid. Men klockan fyra somnade jag i vilket fall. Vidrigt uppväckt en timme senare.

Jag skulle nu tillsammans med min kära moder och fader ta mig till Arlanda. Pappa skulle komma vid sex för att köra oss dit. Dusch och lite plockande av prylar hann det i vilket fall bli.

Bilresan var kanske inte så spännande även om jag alltid uppskattar att åka till Arlanda, jag gillar flygplatser, när allt går bra vill säga. Långa köer när jag är stressad är inte riktigt min grej. Men, det gick relativt smärtfritt att checka in. Jag tog farväl av mina älskade föräldrar och gick sedan igenom metalldetektorerna, det pep om mig och en farbror tog lite på mig. Jag tror dock inte att han fokuserade så mycket, det hände spännande saker i omgivningen, en man, som verkade en aning påverkad, hade försökt rymma, eller något sådant i vilket fall. De ropade på honom lite grann och tvingade tillbaka honom.

Väl inne på själv gate-området kollade jag omkring lite. Eftersom att min frukost knappast kan beskrivas som en frukost bestämde jag mig för att köpa något, ett litet, grönt, pringlesrör och en burk Cola, ljuvlig sista måltid i Sverige.

Jag satt och mumsade som bäst vid min gate när en marknadsundersöknings-kvinna kom fram till mig: “Blabla, svara på frågor, få bacon Trisslott”.
Jag svarade på frågorna som främst var “Vad tror du att den här annonsen vill säga?”, “Vem tror du står bakom den här annonsserien?”, eftersom att jag kände igen typsnittet på annonsen så förstod jag att det var Telia. Jag dissade reklamen lite. Tillslut fick jag i vilket fall min älskade Trisslott, jag fick välja på ett antal, jag valde en som var lite innan mitten, det kändes som att det var där hon hade gömt vinstlotterna. Jag skapade och till min sotra förtjusning vann jag 25:-, men, inte bara det, det var dessutom 2x pengarna, det är rätt komplicerad matematik men jag kan hjälpa er på traven och säga att det var 50 kronor jag vann.

Jag gick till samma affär jag hade köpt chipsen och Colan i och lämnade in den, jag ville ha en påse Extra (gula) och en till Trisslott, jag hade kunnat köpa SEX Snickers men det gjorde jag till min stora förvåning inte. Jag vann inget på lotten men det var nära (konspiration, jag vet).

Jag gick tillbaka till gaten och upptäckte att en man tagin min bra plats, full av vrede satte jag mig en bit bort, en dag skulle han få se, de skulle alla få se! Efter ett tag fick jag gå på planet, jag var en av de första som kom på och jag gick raskt till min plats (längst ut på kanten), jag fick resa mig när mina sitta-bredvid-personer kom. En äldre kvinna och en pojke något år äldre en mig. Han somnade redan innan planet hade lämnat marken och missade därför säkerhetsinstruktionerna. Visste ni att man ska sätta på sin egen syrgasmask innan man sätter på någon annans? Antagligen.

Resan gick bra, jag somnade mot slutet efter att ha läst 100 sidor av Liftarens Guide till Galaxen. Innan dess hade jag faktiskt köpt 50 gram Cashewnötter, mest för att jag var förvånad över att man fick det, jag trodde att nötallergiker-maffian hade satt stopp för de andras skoj. Jag vaknade med ett ryck och kände en vidrig torrhet i munnen (där höll jag på att skriva torrent, det hade varit mycket märkligt om jag hade haft en vidrig torrent i munnen).

Frankfurt var inte någon höjdare, jag var stressad eftersom att det stod att boardingen började vid 12:10 och klockan nu var 11:50. Jag lokaliserade snabbt var min gate var och gick igenom passkontrollen. Det fanns två alternativ till passkontoll, det ena var en lång kö med en man som kollade lite i deras pass, den fanns det en häftig framtidsdörr för automatiserad passkontroll, den hade ingen kö. Jag såg en kvinna gå in och då började en robot prata, jag såg inget så jag vet inte vad som hände därinne. Men spännande var det, jag hade nog tagit den vägen om det inte bara varit för registrerade personer.

Killen kollade i mitt pass och sedan fick jag gå vidare, sedan ansåg jag mig att ha för bråttom för att gå in i någon tax-free-affär. De röntgade min väska, mannen som kollade på tv-skärmen sov, jag hade säkert kunnat ta med mig en AK-47:a och flera kilo kokain, jag lät dock bli.

Jag gick till gaten där de vallade in mig, planet skulle gå om först en timme och jag var osäker på om jag fick gå ut. Det fanns ingenting att göra på mitt lilla område, min iPod hade gått sönder igen och jag ville inte slösa på datorns batteri, jag försökte spela lite Sim City DS, men dels var batteriet nästan slut samt att efter tre rundor började ALLA flytta från Urania City, jag dissade och stirrade in i en vägg en halvtimme.

Eftersom att jag knappt hade något batteri till mobilen så hade jag och mamma bestämt att om hon ville något skulle hon ringa vid 12, jag satte på mobilen och fick se ett SMS som gjorde mig en aning sorgsen. Mamma ringde, jag gick på planet och fick en rätt dålig plats, jag hade säkert haft chans att byta men jag trodde inte att personen framför mig skulle var så jävla kåt på att luta sätet bakåt HELA TIDEN, även när vi åt. Det ledde till att jag var tvungen att sitta på ett mycket märkligt sätt med min flygplansmat.

Hörlurar utan extra kostnad! Vilken vinst. De bara låg där. Det gjorde även en liten kudde och en filt. Jag lyssnade lite på radion, det var tysk barnpop, jag skrattade tyst för mig själv “Bauhaus schrauhaus”, ett så skojigt språk. Planet lyfte utan att jag märkte det.

Det finns 24 olika radiokanaler att lyssna på. nummer 10 är tysk barnpop, 7 är rock, 13 är avslappningsgrejer (som dock är på tyska, så jag blir inte avslappnad alls), 16 är japansk musik och 18 är kinesisk musik. Jag har mest lyssnat på 7. Säkerhetsinstruktionerna tog ett bra tag eftersom att det var på tyska, engelska och franska och om man hade på sig lurarna kunde man inte ta bort det, även om man inte hade lurarna på sig hörde man det, så jag antar att det är viktigt att jag verkligen förstår att det INTE är ok att köra radiostyrda bilar.

Direkt när piloten slutade prata så spelades “Calleth You, Cometh I”, då blev jag lite ledsen och tänkte på Sverige.

Sedan var det lunchdags, jag fick välja mellan “tysk” och “inte tysk” mat. Jag valde “inte tysk”, det var bratwurst till den tyska, det är gott; men det är inte saurcraut. Det var det till så istället fick jag någon köttgryta med konstig tysk pasta (lyckligtvis inte knödel). Det var helt OK.

Sedan visades Oceans 13, jag såg lite i början och vaknade upp till eftertexterna.
Nu visades Musse Pigg, jag tror att jag tyckte det var roligast på hela planet, jag satt med korkad öppen mun och var helt fascinerad av hur fantastiskt Pluto kunde härma en säl.

Sedan sov jag lite till.

Dags för den andra filmen, Shrek 3, yay! Det är en av de filmer som jag inte laddat ned eftersom att jag velat se den på bio. Aja, jag såg den, jag somnade lite i mitten och missade säkert något viktigt, men det spelade ingen roll, den hade inte alls samma charm som det tidigare filmerna. Jag blev väldigt besviken.

Sedan började jag skriva på det här. Eftersom att jag tagit pauser så har det hänt några grejer, dels så har middagen serverats, jag fick välja mellan kyckling med pasta och italiensk pasta, jag valde pastan, riktigt god. Eftersom att min granne framåt dock lutade sig jättemycket bakåt så började mina ben krampa, det hjälpte inte.

Nu är det 43 minuter kvar tills dess att jag landar.

Under middagen gick det ett program som handlade om pandor, eller, en panda, en bebispanda. Jag hade inte några lurar så för mig var det mest som “Americas Funniest Home Videos”, när forskarna pratade kan det jämföras med Tom Bergeron, ungefär lika roligt. I programmen nämndes ett forskningscenter för pandor i Kina. Alltså bebispandor är söta, jag vill inte att de bor på “Panda Fürchkningscenter”, det låter så elakt.

Nu är det ungefär samma avstånd till Mount Rushmore som till Denver. Häftigt värre, det är ju som värsta TV-programmet. Hihihi!

Nu lägger jag ner datorn i väskan och tar inte upp den på ett tag, typ ikväll eller så. Klockan är runt 3 på eftermiddagen här, den är lite över 11 på kvällen hemma. Jag hoppas att allt går bra.

SENARE:

Shit, nu är jag tillbaka från en BBQ, jag åt inget, jag kunde inte, jag var verkligen inte hungrig.

De hämtade upp mig på flygplatsen och allt var jättebra, barnen pratar en del och även om det kan bli lite mycket är det trevligt. Jag fastnade lite i tullen eftersom att jag inte fått någon Homeland Security-lapp på planet. Mycket irriterande.

De stod och väntade på mig men verkade inte vara irriterade över att ha fått vänta. Vi åkte den stora fina bilen och jag pratade med Alissa, Ivan och barnen Eirik och Carson. Efter 50 minuters bilresa var vi framme, jag hälsade och var trevlig. Regional Manager-kvinnan var extremt trevlig, om än mystisk (Buddhist, hypnotisör och allmänt skum). Jag träffade Elsa från Holland, den mest öppna människan jag någonsin träffat, Lucas från Brasilien som även han var trevlig och J-nått från Tyskland som kändes lite nördig, men självklart trevlig han också, han bor med två bögar (värdfamilj alltså, inte någon slags modern familj-konstellation).

Jag var sjukt trött (även om jag spelade över lite, men det hände lite för mycket på samma gång samt att jag faktiskt var väldigt trött, 6 timmars sömn på 48 timmar). Så efter ett tag drog vi, jag gissar på tre timmar. Det var massa som hände där, jag kanske skriver mer någon annan gång, men jag blev inbjuden på att skjuta med häftiga vapen, av en polis.

Sedan kom vi hem, det är väldigt fint och stort, jag diggar. Jag har en enorm säng. I morgon ska jag välja ämnen till skolan. Herregud.